Belgian 1860-1949 Belgian painter, printmaker and draughtsman. No single label adequately describes the visionary work produced by Ensor between 1880 and 1900, his most productive period. His pictures from that time have both Symbolist and Realist aspects, and in spite of his dismissal of the Impressionists as superficial daubers he was profoundly concerned with the effects of light. His imagery and technical procedures anticipated the colouristic brilliance and violent impact of Fauvism and German Expressionism and the psychological fantasies of Surrealism. Ensor most memorable and influential work was almost exclusively produced before 1900, but he was largely unrecognized before the 1920s in his own country. His work was highly influential in Germany, however: Emil Nolde visited him in 1911, and was influenced by his use of masks; Paul Klee mentions him admiringly in his diaries; Erich Heckel came to see him in the middle of the war and painted his portrait (1930; Cologne, Wallraf-Richartz-Mus.); Alfred Kubin owned several of his prints, while Marc Chagall and George Grosz also adapted certain elements from Ensor. All the artists of the Cobra group saw him as a master. He influenced many Belgian artists including Leon Spilliaert, Rik Wouters, Constant Permeke, Frits van den Berghe, Paul Delvaux and Pierre Alechinsky.  Related Paintings of James Ensor :. | Portrait of the Artist Sur-Rounded by Masks (mk09) | The Devils Dzitts and Hihahox,Led by Crazon,Riding a Wild Cat,Accompany Christ to Hell | The Grotesque Singers | Carnival in Flanders | Christ Tormented by Demons |
Related Artists:
k. e. jansson
Karl Emanuel Jansson, född 7 juli 1846 i Finström, Åland, död 1 juni 1874 i Jomala, var en åländsk konstnär. Han var näst äldst av sju syskon. Han far, Jan Jansson, var en bonde i Pålsböle. Sina konstnärliga inspiration fick han av sockenmålaren G Kjellgren, vid sex-sju års ålder, när han där lärde sig att läsa och skriva. Efter avlutad skolgång sattes han i skomakarlära. Efter ett år drogs han till Kjellgren och fungerade som hans hjälpreda. Kyrkoherden Frans von Knorring såg i slutet av 1859 några av hans teckningar. Han sände några till Finska Konstföreningens direktion och lovordade Karl. Förening gav ett bidrag för att kunna studera vid Finska Konstföreningens ritskola i Åbo, under ledning av Robert Wilhelm Ekman. Av Ekman fick han husrum, rit- och målningsmaterial och en hel del extra undervisning. Karl gjorde stora framsteg under de 2 åren han målade med Ekman. Jansson flyttade hösten 1862 till Stockholm, för att kunna utvecklas mer som artist, och inskrevs som elev vid Kongl. Akademin för de fria konsterna. Han tog anatomiexamen 1863. Han levde under svåra ekonomiska förhållanden och hade svårt att sälja sina verk. Jansson fick hård kritik för de målningar han sände hem, exempelvis, Babian ätande en råtta, och konstföreningen betraktade dem med avsky. Han började då kritisera sig själv allt mer och mer, och den inställningen behöll han. Han fick inte den uppmärksammad han behövde. Tavlan Den förlorade sonens återkomst, belönades med ett pris. Han avslutade sin utbildning vid akademien 1867 med mycket beröm. Jansson lyckades utverka statsstöd för studier i Dusseldorf och reste dit på hösten 1868. Han åkte hem igen sommaren 1870 och tillbringade ett år på Åland innan han återvände till Dusseldorf. Han var nu märkt av en tilltagande lungsjukdom. De sista verk han fullbordade var Talmannen och En slant i håven. För att lindra sin sjukdom reste han till Rom i mars 1872. Efter några månader åkte han runt till olika kurorter (Davos, Meran) men inget förbättrade hans tillstånd. Efter en liten tid i D??sseldorf kom han hem till Åland sensommaren 1873. Karl flyttade in på Jomala gård, där lagman Lönnblad och hans fru tog hand om honom. Han målade några verk, vilka blev ofullbordade. På dödsbädden fick han veta att han belönats på världsutställningen i Wien för sina konstverk Klöveress och Talmannen, samt att han blivit medlem i konstakademin i Sankt Petersburg. Han dog 1 juni 1874, inte ens fylld 28 år.
ISENBRANT, Adriaen
Flemish Northern Renaissance Painter, ca.1500-1551
Israel Silvestre
French Baroque Era Engraver, 1621-1691,called the Younger to distinguish him from his father, was a prolific French draftsman, etcher and print dealer who specialized in topographical views and perspectives of famous buildings. Orphaned at an early age, he was taken in by his uncle in Paris, Israel Henriet, an etcher and printseller, and friend of Callot. Between 1630 and 1650 Silvestre travelled widely in France and Italy, which he visited three times, and later worked up his sketches as etchings, which were sold singly and in series. His work, especially of Venetian subjects published in the 1660s, influenced eighteenth-century painters of vedute such as Luca Carlevaris and Canaletto, who adapted his compositions. In 1661 he inherited the stock of plates of his uncle, the printseller Israel Henriet, among which was a large part of the works of Jacques Callot, and many of those of Stefano della Bella. In 1662 he was appointed dessinateur et graveur du Roi and in 1673 he was appointed drawing-master to Louis, le Grand Dauphin. From 1668 he was granted workshop space in the galleries of the Louvre, where the practice of housing eminent artists and craftsmen was a tradition that was originated under Henri IV. Silvestre's atelier was large: he had at least two pupils who had careers as engravers, Franqois Noblesse and Meunier, and In 1670 Charles Le Brun recommended him for membership in the Acadeemie royale de peinture et de sculpture. In 1675 his son, the artist Louis Silvestre, was born at Sceaux.